(Andas) Nu är jag här, tar hand om ämnet som ingen av er ville ha, som är, framtiden. Framtiden ser inte så bra ut i romanen Binas historia av Maja Lunde. Vi har också läst och skrivit mycket om miljö- och klimatkris, som gjorde många oroliga för framtiden. Men det finns ju många olika syner på framtiden, båda i skönlitteratur och verkligheten. Idag ska jag prata om synen på framtiden i de två noveller.
Novellen Fy fan vad jag är bra av Johanna Thydell handlar om en flicka som heter Sara. Ingen så mycket händer i novellen, istället beskriver författaren Saras tankar och känslor när hon har precis tagit studenten. Man läser om Saras ensamhet och oro med detaljer och genom jämförelse med andra människor som är glada och firar.
Den andra novellen, Hur högt får en flicka flyga? av Liza Marklund handlar också om en ung flicka. Hon heter Hannah. Till skillnad från Sara, Hannahs historia är kaotisk. Novellen börjar med Hannah “tar” (air quote) en mobiltelefon från en bil, bilens sidoruta har gått sönder (…) av henne. När Hannah springer ifrån brottsplatsen faller hon i ett rum under jorden, där träffar hon Kerstin och Rolf, som är ungefär den goda fen av feminism och sitt troll.
Idag ska vi titta lite på olika sätt att tänka på framtiden genom att undersöka de två flickorna. Det innehåller två aspekter, nämligen:
Vad förväntar man? Blir det bättre eller sämre i framtiden?
Vad gör man nu? Får man förändra något, eller får man bara acceptera?
Till sist, förhoppningsvis, kommer vi fram till slutsats, och får svar till den här frågan: Hur skildras synen på framtiden i noveller Fyfan vad jag är bra, och Hur högt får en flicka flyga?
När det gäller förväntningar måste man lära sig de två begreppen: optimism (optimistisk), och pessimism (pessimistisk).
Enligt Svenska Akademiens ordbok, optimism betyder att man ser livet eller den föreliggande situationen i tanke att allt kommer att gå väl, och för motsats har vi pessimism.
I novellen Fy fan vad jag är bra visar många detaljer att Saras moder är död och det har gjort Sara att inte ha något optimism i livet. Novellen berättas i tredje person men vi får veta också vad Sara tänker inne. Till exempel på s.14, “Världen hade förändrats och vad kunde den bli? Inte sämre. Förmodligen inte bättre helle igen.” I sina tankar använder Sara värderingsord som är neutrala eller negativa. På s.16 tänker hon att hennes kompisar är människor “som inte vet vad olycka är, som inte vet vad annorlunda är”. Ordet “annorlunda” ses som neutralt men det är liksom “olycka” från Saras perspektiv. Den här synen förändras inte i hela novellen.
Hannah, däremot, är annorlunda i slutet av novellen och vi får undra att “Hur högt får en flicka flyga?” när vi har läst kvar.
(Paus)
I början av novellen, när Hannah “tar” mobilen, får vi veta att Hannah inte bryr sig mycket över sin framtid. Hannah har en övervakare, som enligt kriminalvården.se, är en person som ger stöd för en dömd person, då vet vi att Hannah hade gjort någonting brottsligt förr.
Övervakaren hade betonat flera gånger att Hannah inte kan göra något olagligt eller kommer hon “åka in”, men trots allt följer inte Hannah övervakarens råd.
Hannah tycker också att hon aldrig hade haft en chans i skolan och därför hon aldrig kommer bli pilot. I slutet av novellen då, bestämmer Hannah att hon inte “ska låta skolans orättvisa behandling i början av tonåren styra resten av [sitt] liv”, och kommer kämpa för att bli pilot. Nu har Hannahs syn på framtiden förändrat, hon blir optimistiskt.
Varför blir Hannah annorlunda? Det leder till vår undersökning av den andra aspekten.
I Fy fan vad jag är bra läser vi om vad Sara tycker genom den här meningen: “Historien som etsar sig fast på våra tidsaxlar.” Ordet “att etsa” beskriver behandlingen som den här (bild), “att etsa sig fast”beskriver något som graverar in i minnet, omöjligt att glömma och gör mycket ont. Tidsaxel, eller tidslinje, beskriver tid som en linje och man åker liksom en tåg åker på järnväg.
Därför man kan säga att den här meningen visar att Sara tror att man upplever tid och förändringar, men får inte göra något annorlunda. Hon är maktlös och får bara acceptera.
Maktlöshet finns i början av Hannahs historia. När hon tar mobilen beskriver författaren henne som om hon är omedveten. Titta, “utan att hon visste”, “utan att hon behövde tänka”, och “hon kände hur hennes hand sträcktes in i bilen …” Som om subjektet inte finns i händelsen. Hon är omedveten i sitt liv, därför hon tar ingen ansvar.
Kerstin förklarar för Hannah att det fortfarande finns orättvisa mot flickor i skolor och den kan leder till många flickorna, till exempel, Hannah, tycker att de inte är tillräckligt duktiga för att vara lyckliga i livet, men det är möjligt att förändra, att hämta ett bra liv.
Därefter förändras Hannahs syn på framtiden, hon tycker att man kan göra sin framtid bättre genom att göra saker på rätt sätt.
Nu har vi kommit fram till slutsats. I båda novellerna är huvudperson en ung flicka som upplever svårigheter, men de har olika syner på framtiden. Det skildras genom att presentera deras olika förväntningar och deras olika sätt att behandla. Sara i novellen Fy fan vad är jag bra tänker att det inte kommer blir bättre, men värre heller. Hannah som vill flyga är pessimistiskt i början, för att hon inte hade chans i skolan, men hon blir mer optimistiskt när hon hade bättre medveten om sin situation. Skillnaden mellan de två ligger också på deras behandling mot förväntningarna. Sara tror att det inte finns något man kan göra för att skapa en bättre framtid. Hannah i slutet av novellen vet att hon faktiskt har makt och det är möjligt att göra framtiden bättre.
Vi befinner oss aldrig i framtiden, vi lever ju i nutid. Flera veckor sen på boksamtal om Binas historia, sa en klasskamrat att Taos man är så passiv kanske för att det inte finns någonting att göra, för att det inte finns någon utgång. Den följande vecka var tusental människor i gatan, protesterade mot den orimliga “Zero Covid” politiken i Kina. Det var den största rörelsen i Kina sedan 1989. Det visste ingen innan den hände på riktig. Så, när det gäller våra framtid, eller miljö- och klimatkris, finns det någon utgång? Det beror på, man måste svara själv.
